Category Archives: Journalistik

Mina lärdomar från ett native advertising-test

Native advertising är på hela mediebranschens läppar och ses som en räddare i nöden för en bransch i kris. Jag bestämde mig för att testa på lite native advertising på min blogg om öppna förskolor och kommer här dela med mig av mina lärdomar.

Spoiler alert: Innehållet blev jättebra tycker jag, men publicerades aldrig på bloggen. Istället publicerade jag annonsen undangömd på min privata blogg, mer om orsaken till det längre ner.

Den icke publicerade native-annonsen.
Den icke publicerade native-annonsen.

Bakgrund – Min öppna förskolan-blogg

Jag är för tillfället pappaledig och håller då på med ett bloggprojekt där jag och min son ska besöka samtliga 59 58 öppna förskolor i Stockholms kommun. Som en tv-kock har jag fuskat lite och redan besökt 34 öppnisar med min första son (läs om det på Aftonbladet och Familjeliv). När jag skriver detta har jag åtta kvar.

I bloggen betygsätter jag öppna förskolorna efter olika kriterier – lokal, öppettider, personal, leksaker och fika.

Min kompis driver hörselkliniken Hörbart i Stockholm och jag bad om hans godkännande att få köra en liten native advertising-kampanj på min öppna förskolan-blogg, i form av ett sponsrat blogginlägg. Självklart helt gratis för båda parter.

Metoden – 5 principer att utgå från vid native advertising

Native advertising är inte lätt att få till bra, det finns många fallgropar att hamna i, men lyckas du pricka in mina fem principer nedan så är du på god väg att lyckas. Det här testet blir även lite speciellt eftersom jag står både på publicistens sida (som ägare av öppna förskolan-bloggen) och annonsörens (eftersom jag skriver blogginlägget själv).

Men dessa fem principer gäller både för publicister och annonsörer:

1. Transparens. Tydlig annonsmärkning och avsändare. Fusk med annonsmärkningen kommer generera mer klick, men förstöra både annonsörens och publicistens trovärdighet.

2. Trovärdighet. Både publicister och annonsörer måste vara medvetna om eventuella trovärdighetsproblem som följer med native advertising. Och slå inte knut på dig själv för att få ditt innehåll att passa målgruppen, då har du troligen valt fel ställe att annonsera på.

3. Riktigt bra innehåll. Som annonsör kämpar du alltid i motvind eftersom du gör anspråk på en publik som inte är din. Alltså måste ditt innehåll vara bättre än allt annat innehåll på stället där du annonserar, eller åtminstone fylla någon form av kunskapslucka. Se till att använda ditt bästa innehåll för annonseringen. Flera publicister har börjat ställa krav på annonsörer att deras innehåll ska vara bra och relevant, till exempel Feber.se och innehållsdistributörer som Outbrain. Det är helt rätt tänkt och något vi kommer se mycket mer av.

4. Win-win. Jag är övertygad om att native advertising blir som bäst när innehållet är så pass bra att det ger ett värde till publicistens webbplats. Win-win, helt enkelt. Då uppstår dock även frågan om annonsören verkligen ska behöva betala när den redan levererar värde i form av bra innehåll, något som jag bloggat om tidigare på pr-byrån Springtimes blogg.

5. Mätbart. Självklart måste allt mätas så se till att få tillgång till all relevant statistik och glöm inte att märka upp alla länkar separat, enklast gjort med tjänsten Bit.ly. Vad som ska mätas debatteras flitigt. Vissa vill mäta varumärke och andra hur annonsen genererar säljresultat. Det är upp till dig att välja, men välj något som går att mäta och följa upp.

Min kampanj – hur gick det?

Som jag redan avslöjat så gick kampanjen riktigt dåligt, jag publicerade nämligen aldrig annonsen på bloggen. Orsaken var att det inte kändes rätt som publicist. Istället gömde jag den här på min privata blogg.

Vad var det som gick fel? Vi återgår till de fem principerna och kollar.

1. Transparens (Godkänt). Här la jag ner en del jobb på att få till en annonsmärkning som var tillräckligt tydlig för att alla ska uppfatta den, men samtidigt inte så tydlig och ANNONS-SKRIKANDE att folk helt ignorerar innehållet. Det var svårt, men jag tycker att jag till slut hittade rätt balans.

Gif-fil

2. Trovärdighet (Underkänt). Det var här mitt lilla experiment föll. Min öppna förskolan-blogg är ett ideellt projekt drivet av lust och en kärlek till fenomenet öppna förskolan. Även fast jag var tydlig i annonsmärkningen att det inte handlade om en betald annons så kunde jag inte undvika känslan av att trovärdigheten i det ideella devalverades med intåget av native advertising.Jag märkte även hur detta påverkade mig i det vanliga redaktionella arbetet med bloggen. Vid ett tillfälle skulle jag beskriva en fantastisk leksak, en aktivitetslåda som den kallas, från Brio. Så fort jag skrivit ordet ”Brio” började frågorna i huvudet komma: ”Tänk om folk tror att det här är smygreklam för Brio nu” och ”Öppnar jag en dörr mot mindre trovärdighet som inte går att stänga?”.

3. Riktigt bra innehåll (Godkänt). Här är jag nöjd. Jag skrev native-artikeln på precis samma sätt som mina vanliga öppna förskolan-inlägg, men lite mer humoristisk klang.

4. Win-win (Underkänt). Artikeln var en ”win” för annonsören (Hörbart) eftersom innehållet var bra och den potentiella målgruppen var rätt, men som publicist var det som sagt ingen win på grund av minskad trovärdighet.

5. Mätbart (Godkänt). Länkarna till Hörbart från artikeln var utformade som Bit.ly-länkar för att kunna spåras och det som var tänkt att mätas var antal klick.

 Lärdomar och slutsatser

Det blev aldrig någon annons men lärdomar får man alltid. Det finns otroligt mycket dålig native advertising i omlopp, vilket tillsammans med slarvig annonsmärkning och dålig kunskap om fenomenet är den stora orsaken till det dåliga rykte som native har. Jag tror att både annonsörer och publicister kommer fortsätta ställa högre krav på varandra och på det sättet öka kvaliteten och därmed effekten av native advertising.

Jag har i alla fall lärt mig att vissa webbplatser nog mår bäst utan annonser.

Posted in Content, Content marketing, Journalistik | Leave a comment

Why we love robots writing content (and you should, too!)

Do you like the headline to this article? Yes? Well thank you! No? Don’t blame me, because I actually didn’t write it, Hubspot’s robotic blog topic generator did it for me. While that service is mostly for fun, there are other robotic content services that are really useful and can create full articles in no time.

A 15-year-old me doing robot work

A good 15 years ago I worked extra as a sports editor at a local TV station. 95 percent of the content consisted of a Power Point slide with texts rolling over and over again (great, huh?). My job was to write game recaps, mostly about ice hockey and handball.

Unfortunately, the local tv station was not local at all to me, which meant that I couldn’t watch most of the games that I was supposed to write about. All I could do was to look at the results and statistics from the games and base my texts on that.

If one team shot a lot of pucks at the net without scoring, I would write: “The goaltender was put under a lot of pressure and turned out to be one of the MVPs of the evening by keeping the team in the game with some great saves.”

If one of the stars scored a goal, I could write: “Mr X continued his fine scoring streak. His reliability in front of the net will be a great weapon in the coming games against top opponents Team A and Team B.”

So why am I telling this story? Well, because this exact thing (writing articles based on data) is now being done by robots, but 100 times faster and more accurately. It’s called robot journalism, or robotic content, and works best with data-rich stories such as finance stories, sports stories and breaking news.

5 examples of robot journalism

Photos grabbed from Automatedinsights.com
Photos grabbed from Automatedinsights.com

1. Automated sport stories

So I guess the first example has to be this – the service that would have made me unemployed had it been in place 15 years ago. StatSheet.com is a network of sport sites with statistical comparisons, visualizations, and articles – all automated by robotic content. Here’s the game recap from the 2015 Super Bowl final.

2. A robot writes 1,000 stories/month for AP

The most famous example of robotic writing is the Associated Press (AP) that has automatised their articles from companies’ earnings reports. The company Automated Insights has created an algorithm that transforms raw earnings data into a publishable AP story in a fraction of a second.  AP can now produce 4,400 quarterly earnings stories, compared with only 300 such stories using their human journalists. The result is completely comparable with the work of a human. Take a look at this Q1 report from Apple and judge for yourself.

Auto-generated story by AP's robot
Auto-generated story by AP’s robot

3. 10,000 Wikipedia articles per day

The swedish science teacher Sverker Johansson has created a computer program called Lsjbot that has written a total of 2.7 million articles (and counting). His contributions account for 8.5 percent of the articles on Wikipedia.

4. Narrative Google Analytics reports

The company Narrative Science provides a service that brings out statistics from your Google Analytics and creates a much easier read.

Nice looking report automatically created from Google Analytics numbers.
Nice looking report automatically created from Google Analytics numbers.

5. Automated earthquake articles

The Los Angeles Times has created a robot writer called Quakebot that can write a full article, complete with a map of the location, within minutes after the outburst, like this one for example.

Nice looking earthquake article there, robot.
Nice looking earthquake article there, robot.

Exciting future

I don’t need a robot to figure out that we’ve only seen the start of these type of services. I’ll leave you with a quote from Automated Insights’ year in review blog post:

“2015 will also be the year that we redefine the possibilities of automated content”

I’m all ears.

Posted in Content, Journalistik, Posts in English | Leave a comment

Krav på Facebooknärvaro hos Dagens Samhälles krönikörer

“Jag får hjälp med att skapa ett Facebook-konto – för ett sådant är ett villkor för fortsatt medverkan som krönikör i Dagens Samhälle (veckotidningen som utges av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting). Har inte tyckt att jag har behövt ett sådant privat. Men chefredaktören Mats Edman är sträng: det är nödvändigt. Det blir som med allt i datorsammanhang: jag lär mig det som jobbet kräver.”

Så skriver journalisten Åsa Moberg Boije på sitt nystartade Facebookkonto idag och det gjorde mig nyfiken på att veta mer om Dagens Samhälles digitala tänk.

Dagens Samhälle är en chefs- och beslutsfattartidning på den offentliga marknaden som chefredaktören Mats Edman beskriver som “ungefär som Dagens Industri är i den privata sektorn”. De har även debattsajt som uppdateras flera gånger om dagen och en redaktion med tjugo medarbetare och åtta externa krönikörer.

Mats var snäll nog att, sitt autosvar om ledighet till januari till trots, svara på några frågor över mejl.

Mats Edman
Mats Edman

När du började på Dagens Samhälle 2010 var en av de första sakerna att skrota webbnärvaron helt, hur tänkte du då?

Vi lade ned den gamla nyhetswebben i början av 2011. Skälet var att den kannibaliserade på upplagan. Sajten var borta i drygt ett kvartal. På den tiden fick vi in 1000 nya betalande prenumeranter, så det det var en god affär. Sedan startade vi upp sajten på sommaren 2011 men då enbart med debattmaterial.

Ganska snabbt kom vi upp i samma räckvidd som nyhetssajten hade. Idag ligger vi långt över de nivåerna och har 50-60 000 unika besökare varje vecka.

(*Min kommentar: Jag minns väl när jag hörde om Mats och Dagens Samhälles beslut om att lägga webbnärvaron på is. Jag tyckte att det var ett väldigt spännande och till viss del efterlängtat drag, speciellt i det klimatet som rådde då där alla som ifrågasatte webben och sociala medier betraktades som supermossiga (ofta på goda grunder, men inte alltid.)

Berätta om Dagens Samhälles strategi för spridning av innehåll och dialog. Hur förväntas skribenter och krönikörer medverka?

Allt vårt opinionsmaterial publiceras på nätet. Nyheterna spar vi till papperstidningen. Vi får trafik till sajten via Google, Facebook och Twitter i första hand. Krönikörer förväntas ha en viss egen aktivitet i sociala medier för vi ser tydligt hur deras närvaro där påverkar trafiken till Dagens Samhälles sajt på ett bra sätt. Opinionsmaterial och sociala medier går hand i hand.

Hur viktigt är Facebook för Dagens Samhälle?

Mycket viktigt. Många samhällsengagerade och debattglada använder Facebook för att tycka till, sprida och delta i debatten. Alla politiker har till exempel egna konton på sociala medier idag.

Nyss kunde vi läsa på Facebook att Dagens Samhälles krönikör Åsa Moberg Boije har skaffat Facebook på uppmaning av dig, gick det smärtfritt?

Det verkar absolut så. Jag tror Åsa fick cirka 200 vänner på en gång. Eftersom hon är en av landets främsta opinionsjournalister tror jag att skaran kommer att öka kraftigt de närmaste månaderna.

Det är ofta hög nivå på diskussionerna på Facebook, ger det uppslag för redaktionella artiklar?

Ja, ganska ofta. Det är ett bra sätt att pejla stämningar i olika frågor. Sen kan man inte komma ifrån att det oftast är innehållet i “gammelmedia” som länkas och kommenteras.

“Gammelmedia driver de sociala medierna mer än tvärtom.”

Vad har du för kommande planer för Dagens Samhälles digitala närvaro?

Sajten är enormt viktig för att skapa kännedom och stärka vårt varumärke. Så vi gör hela tiden satsningar, både redaktionella och tekniska, för att vara med i utvecklingen. Vi lägger under 2015 rätt mycket på att uppgradera vår jobbsajt DS Jobb. All rekrytering går idag via både nätet och på papper. Vi säljer platsannonser för cirka 10 miljoner per år och annonserna publiceras både i papperstidningen och på nätet.

Posted in Journalistik | 1 Comment

Tre bästa delarna i Schibsteds framtidsrapport

Schibsteds har släppt sin stora framtidsrapport om hur den digitala utvecklingen påverkar mediebranschen och dess målgrupper, inspirerad av New York Times läckta interna Innovation Report. Schibsteds rapport är intressant och ger en mycket bra bild av mediebranschens (och därmed i förlängningen även företag och annonsörernas) utmaningar i en förändrad värld.

schibstedt

Rapporten var tyvärr rätt ojämn i kvalitén och kunde gjorts lättare att till sig med fler bilder eller video och fler sammanfattningar, fet text, punktlistor eller annat som bryter av. Jag kan inte säga att jag rekommenderar att sträckläsa hela rapporten så jag har lyft ut de tre delarna som jag tyckte var mest intressant.

Aftonbladet startar inhousebyrå för branded content

Den mest intressanta delen av Schibsted Future Report var helt klart Aftonbladetchefen Jan Helins genomgång om den nya tidens journalistik. Om du bara orkar läsa en liten del av rapporten så är det den texten som du ska läsa. Hela texten leder fram till insikter som motiverar Aftonbladets nästa drag – en inhousebyrå för sponsrat innehåll. Sveriges första i ett mediehus, enligt Jan Helin.

Big data

I avdelningen som handlar om big data blev det tungläst och jag var inte så imponerad av innehållet. Men några intressanta delar fanns. Vi skapar och delar med oss av mer information än någonsin. De företag som hittar smarta sätt att ta till vara på all data och omvandla det till affärsnytta får snabbt ett stort försprång. I Schibsteds fall är det förstås annonsaffären som blir starkare med bra kunskap om besökarna, men jag tycker att de glömmer att ta upp möjligheten att skapa bra innehåll med hjälp av big data-insikter.

Tidningen Dagens Samhälle har till exempel de senaste åren satsat på så kallad databasjournalistik där man anställer journalister med vana att tolka statistik i stora databaser och gräva fram stories på det sättet. Guardian har i oktober 2014 lanserat Swarmize som är ett verktyg för journalister att hitta och skapa stories tillsammans baserat på big data i realtid. Framåtlutade företag anställer folk med jobbtiteln ”Big data strategist”, vilket även är en rätt färsk utbildning på svenska Hyper Island.

Mer intressant om big data var det istället i avdelningen som kallas News disrupted, där de skriver om spännande saker som företaget Automated Insight som kan skapa helt automatiserade och personaliserade artiklar inom vissa områden. Och om Yahoo som har individanpassat sitt innehåll så pass mycket att det finns cirka 13 miljoner möjliga varianter på deras startsida. Tack vare det personaliserade innehållet har de ökat klickfrekvensen för nyhetsartiklar med 300 procent.

Cookien är döende – länge leve social inloggning

(Skrev en egen artikel om detta här)
Traditionellt har information om dig och dina beteenden online lagrats på din dator genom cookies, men i en värld där majoriteten av oss surfar på internet med fler än en apparat (jobbdator, hemdator, telefon, padda, smart-tv osv.) så har cookiefilen snart spelat ut sin roll. Där är social inloggning det bättre valet.

Posted in Content, Journalistik | Leave a comment

Från Facebooksida till nyhetssajt – framtidens lokaljournalistik

Idag lanseras en helt ny lokal nyhetssajt, Bättre Stadsdel, för området Hägersten-Liljeholmen utanför Stockholm. Området har inom några år 100 000 invånare, motsvarande en större svensk stad alltså. Det intressanta med Bättre Stadsdel är att nyhetssajten egentligen redan funnits i flera år, fast som Facebooksida.

Bakom Facebooksidan och den nya sajten står journalisten Mats Falck, som även är boende i området (och en gammal kollega till mig).

– Jag drivs av nyfikenhet men också den fantastiska respons som vi får från användarna – direkt och indirekt, säger han själv om sin drivkraft. Och det låter ju som en alldeles utmärkt grund för att skapa något bra.

Sajten på lanseringsdatumet
Sajten på lanseringsdatumet

På Facebooksidan ryms egenskrivna artiklar, kuraterat innehåll från tidningar och nyhetssajter, dialogdrivande frågor, insändare och massor av tips på saker att göra. Gå gärna in och kolla, för det här är riktigt bra utfört!

Några typiska Facebookinlägg:

 

Nu återstår att se hur (och om) allt detta innehåll kommer presenteras på nyhetssajten och hur kopplingen mellan Facebook och sajten kommer se ut. Var kommer dialogen ske till exempel och kommer de två kanalerna kannibalisera på varandra?

Spännande utveckling när community blir publikation

Jag tycker att det ska bli spännande att följa sajtens utveckling av främst en anledning. När de flesta mediebolag och publikationer kämpar för att bygga communities och engagera sina läsare gör Bättre Stadsdel den omvända resan, från ett community till en publikation.

Sajten finansieras på flera olika sätt och ett av dem är via annonser.

Jag kan bara önska att fler områden i Sverige fick den här formen av lokaljournalistik, kom till Bromma/Sundbyberg, Mats!

Mer läsning om projektet:

Posted in Content, Journalistik | Leave a comment

Du kommer bli GALET överraskad när du ser hur många som härmar Buzzfeed och Upworthy! Ja, till och med världens mest respekterade sajt gör ett försök. Vilken kan det vara?

Alla publicister talar om Upworthy.com och Buzzfeed och många försöker kopiera deras framgångsrecept. I korthet är receptet för en sådan artikel en lång beskrivande och engagerande rubrik, kort text och inbäddad video.

I Sverige har stora aktörer som Mama, Amelia, Veckans Affärer och Veckorevyn börjat med den här typen av artiklar vilket, vad jag förstått, resulterat i rätt dramatiskt ökande besökssiffror till sajterna.

Omtalade sajten Hyllat.se har kopierat konceptet rakt av och nådde en miljonpublik redan första månaden och nu verkar det starta nya kopior var och varannan dag. Kolla bara på den här listan med svenska Upworthykloner som jag stött på den senaste månaden!

Uppdaterat 1 oktober: Fler sajter som tillkommit sen sist:

 

Är den här typen av sajter här för att stanna? Nja, jag tror att den här utvecklingen kommer leda till att fler lägger mer tid på sina rubriker, omvärldsbevakar efter spännande videoklipp och arbetar mer med användartester.

Här har jag gjort en presentation om vad kommunikatörer kan lära sig av Upworthy:

Till sist…
Till och med CNN har gjort ett försök att formulera en rubrik på Upworthysätt, det gick så här:
Bild från Buzzfeed
Bild från Buzzfeed
Posted in Content, Journalistik | Leave a comment