En bra bas för att skapa riktigt bra innehåll är entusiasm inför ämnet och bra kontakter. De två senare egenskaperna är också två av de viktigaste för att kunna påverka media och influencers att prata om ditt content. Därför är den som skapar innehållet ofta bäst lämpad att agera pr-person.
En motorskribent för ett bilmärke kan på ett mycket mer naturligt sätt sälja in eller informellt tipsa media och influencers om sin text än en pr-person på timtaxa. En utsänd reporter för ett företags redaktionella sajt kan lättare plantera sin story om den lokala frivilligarbetaren på plats än ovan nämnda pr-person. Och till ett mycket bättre pris.
Så lär dina contentskapare pr. Skapa mallar, visa hur man gör och överväg att skippa pr-byrån.
Om #contentinsikter2019 Trendspaningar ser alltid likadana ut från ett år till ett annat och de är sällan applicerbara nu på direkten. Därför gör jag nu ett försök att istället för spaningar ge mina bästa insikter om content marketing inför 2019. Följ alla contentspaningarna här.
Har du koll på alla ord och fraser som slängs runt av oss content marketing-entusiaster? Träna på dem och testa dig själv i ordlistan nedan. Du kan välja mellan att läsa ordet/frasen först eller definitionen. Sedan vänder du på kortet och kollar facit.
Vilka roller behövs i ett team som ska leverera optimal content marketing? Det finns det flera svar på och det är upp till dig att applicera det som fungerar bäst för just din verksamhet.
Få fyr (sorry!) på innehållet med rätt contentteam
Contentchefen/chefredaktören
Övergripande ansvarig för innehåll, strategi och budget. Det är contentchefens tre stora ansvarsområden, men det skiljer sig mycket hos olika företag hur involverad denna person är.
Projektledaren Ansvarar för implementeringen av strategin, det operativa innehållsarbetet och samordningen av arbetet.
Skribenten/kreatören Skapar innehåll till olika kanaler. Hen har ansvar för att innehållet är av hög kvalitet och överensstämmer med riktlinjer och strategi. Här finns även utrymme för många fler specialiserade roller som experter på visuellt innehåll, sociala medier, långa artiklar, rörlig bild och poddradio.
Publiceraren Ofta densamma som skribenten/kreatören, men likväl en roll som inte får glömmas bort. I den rollen är det även bra att ha koll på hur innehåll ska formateras och byggas upp för att få ut maximalt från varje kanal.
Analytikern Har koll på all statistik och kan rapportera den tillsammans med förbättringsförslag till resten av teamet. I ett större team kan analytikern gärna få sällskap av det som på engelska kallas “Chief listening officer”, med uppdraget att hålla koll på vad som sägs på nätet om ditt företag och vad din målgrupp pratar om i övrigt.
Men fattas det något?
Listan med de fem rollerna ovan har diskuteras på olika håll, där den vanligaste kritiken handlar om att rollen ”redaktör” saknas. En duktig redaktör kan leda skribenten eller kreatören rätt under arbetet med innehållet eller förfina innehållet i efterhand. Det är ofta skillnaden mellan en ”ok” produkt och ett bra hantverk. Utan redaktör läggs detta ansvar på contentchefen eller en andra innehållsproducent. Redaktören är väldigt viktig men enligt mig inte absolut viktig för ett fungerande contentteam.
En annan synpunkt är avsaknaden av någon med ansvar för distribution. Det finns en poäng i det, distribution är en alldeles för ofta negligerad del av content marketing. Det är troligen ett arv från den tid där kundtidningar var den ledande contentkanalen och distribution i stort sett innebar att bara att lägga tidningarna på postlådan. Omställningen från det till dagens betydligt mer komplicerade och mångfascetterade digitala distributionskedjor är svår.
Distribution är en så pass central del (nästan lika viktig som själva innehållsskapandet) att ansvaret för distribution ligger hos contentchefen och utförandet hos publiceraren. Hos de flesta någorlunda större företag finns sedan även en marknadsfunktion och/eller en pr-funktion som ytterligare kan stötta distributionen.
Några andra sätt att se på saken
KNTNT väljer att dela upp rollerna i; redaktör, berättare, innehållsproducent, publikchef och innehållschef. Content marketing-branschens gudfader Joe Pulizzi pratar om hela tolv nödvändiga roller.
Björn Owen Glad på contentbyrån Spoon går ifrån den fasta rollbeskrivningen och beskriver istället tre områden som är centrala för contentteamet att täcka; (1) strategi, analys och insikt, (2) storybuilding och (3) distribution.
Alla är bra råd och man kan konstatera att det finns många olika idéer hur ett contentteam ska byggas. Men med de fem rollerna som står beskrivna högst uppe i texten, möjligen kompletterad med en dedikerad redaktör, och ett fokus på distribution så har du alla chanser att lyckas.
Den 12 april ska Facebook Instant Articles finnas tillgängliga för alla (från vad jag förstått). Det innebär att det är hög tid för alla företag med en Facebooknärvaro att fatta beslut om hur de ska förhålla sig till det omfattande ekosystem som är Facebook idag. Vågar du lägga ännu fler ägg i Facebooks korg eller är det dags att välja andra vägar?
Alla företag som satsat hårt på att bygga en stor följarskara på Facebook har de senaste två åren fått se sina investeringar sjunka dramatiskt i värde efter att Facebook skruvat ner den organiska räckvidden rejält. Utan en marknadsföringsbudget för regelbunden annonsering så är det numera ofta svårt att motivera en fortsatt satsning på Facebook.
Nu i februari kom beskedet från Facebook att deras interna artikel/blogg-tjänst Instant Articles, som tidigare bara funnits tillgänglig för utvalda större publicister, kommer släppas helt fritt för alla. Åtminstone är det så som jag och många andra tolkat det här pressmeddelandet. Nu är den stora frågan för publicister och företag hur de ska förhålla sig till tjänsten.
Fördelar med Facebook Instant Articles
Facebook Instant Articles är en bra tjänst där du får ut ditt innehåll i en miljö där väldigt många i din målgrupp befinner sig dagligen. Artiklarna visas blixtsnabbt (upp till 10 gånger snabbare än vid länkat innehåll) och snyggt. Facebook kommer även sannolikt ge dessa artiklar extra spridning i början för att ge en positiv bild av tjänsten, på samma sätt som jag upplevde att LinkedIn gjorde initialt med sin liknande tjänst LinkedIn Pulse.
Nackdelar med Facebook Instant Articles
Nackdelarna med tjänsten ligger till stor del hos Facebooks planer framåt. Om du bestämmer dig för att publicera mycket av ditt innehåll direkt på Facebook och slutar att satsa på att skapa en attraktiv användarupplevelse på din egen webbplats så kan du vara illa ute senare. Det finns inga garantier för vad Facebook kommer hitta på om ett år, eller ens nästa vecka. En följare på Facebook är bara värd så mycket som Facebook bestämmer att den ska vara.
När LinkedIn Pulse kom så var det en väldigt bra kanal med bra gensvar från användarna. Jag tror som sagt att det berodde på att LinkedIn aktivt pushade ut det innehållet i användarnas flöden, men även att konkurrensen inte var särskilt hård. Detsamma kommer gälla för Instant Articles i början.
Mitt råd är att ”hänga på låset” när Instant articles introduceras och publicera aktivt det första halvåret. Men gör detta utöver din nuvarande innehållsplan och fortsätt satsa i dina andra kanaler och jobba aktivt med kanaler som du äger fullt ut, som nyhetsbrev, blogg och webbplats. Utnyttja nyhetens behag, men utan att tappa kraften i ditt innehåll när Facebook ändrar förutsättningarna.
Lycka till och berätta gärna om hur du tänker i kommentarsfältet!
Att få folk i organisationen att bidra med innehåll brukar vara en av de största utmaningarna för contentansvariga. Det är tråkigt för alla parter att behöva tjata sig till leveranser och framförallt tidsödande. En lösning är att tillsammans försöka hitta varje innehållsleverantörs ”sweet spot”.
Uttrycket ”sweet spot” kommer troligen från amerikansk baseboll och beskriver slagträets bästa punkt att träffa bollen på. Inom content marketing beskriver det istället den typen av innehåll som är bäst lämpat för en innehållsleverantörs, ett företags och en målgrupps intressen.
Om folk i organisationen får leverera innehåll om det som de är verkligt intresserade av så ökar chansen att de faktiskt lyckas – i tid, utan tjat och med bra kvalitet.
Nu har svenska företag varit igång med annonser på Instagram i två veckor och det är dags för en första utvärdering av innehållet. Jag har utnämnt den bästa och den sämsta och försökt dra lärdomar från dem.
När en etablerad kanal inför reklam så är alltid den initiala reaktionen hos massorna ILSKA. Vi såg det senast när Facebook introducerade reklam och nu är det alltså Instagramanvändarnas tur att förfäras.
Sura miner, men en annons var faktiskt så pass bra att den genererade väldigt få sura miner. Min tolkning: den var så bra att den inte uppfattades som reklam. Riktigt bra innehåll accepteras och konsumeras av målgruppen, oavsett kanal eller avsändare.
Sveriges bästa Instagramannons – United International Pictures
Bäst i test
United International Pictures valde att marknadsföra en trailer till filmen The Walk på Instagram. Visst, det är självklart att det funkar att visa en trailer på en Hollywoodfilm, det går ju knappast att ta fram bättre innehåll än så, trailern är ju det absolut bästa destillatet från en mångmiljonproduktion.
Men hantverket är även bra. Trailern är klippt för att passa Instagramformatet både i längd och format (utnyttjar hela bilden), det finns en call-to-action i den föredömligt korta texten och en i själva filmen, en hashtag och en bra inbjudande startbild så att man inte hinner scrolla förbi av ointresse.
Sveriges sämsta Instagramannons – Elgiganten
Minst bra i test
Elgiganten Sverige misslyckas rejält med den här annonsen. Det är en engelskspråkig Microsoftproducerad video med Stockphotoliknande människor blandat med text om hur bra nya Microsoft Office är. Videon är fokuserad på produkten och sälj, men gör ett tafatt försök att även engagera. Jag tror att de hade fått bättre effekt med ett rent säljerbjudande med en bra rabatt. Elgiganten väljer även att visa videon i bredbild, vilket gör att den mindre texten i annonsen knappt är läsbar i telefonen.
Tre tips till Elgiganten: Kommunicera på svenska, anpassa innehåll efter kanal och välj ett tydligt syfte med innehållet.
Fem tips för att lyckas med Instagramannonser
Var lika bra eller bättre än det övriga innehållet som finns i din målgrupps flöde.
Inspirera, underhåll eller utbilda. Skippa säljfokuset.
Optimera innehållet efter Instagrams gränssnitt och användarbeteenden.
Ha en eller två call-to-actions
Var riktigt bra, eller låt bli.
Fyra till svenska Instagramannonser
Riktigt snygg film, men utan att engagera. Blandade reaktioner i kommentarsfältet. Jag hade nog rekommenderat mer fokus på bilen och en mer inbjudande film som lockar till att tagga vänner.
Bildspel med 4 bilder. Bra copy, tydlig röd tråd och konsekvent design. Bra.
Snygg bild med en call-to-action. Smälte in fint i flödet och genererade många positiva kommentarer och taggnignar av vänner.
Omklippning/trailer för Fastighetsbyråns webbserie. Bra och välgjort innehåll, men hade vunnit på att klippas tajtare.
Internet är fullt med människor som gratis skapar innehåll av olika slag. Vi Instagramar, Facebookar, bloggar, recenserar, chattar, Snapchatar, skapar bilder och filmer med appar och så vidare. Om du på något sätt kan motivera folk att skapa innehåll om ditt företag så vinner du gratis autentiskt innehåll, ökad distribution, förbättrad auktoritet och lojala följare.
Crowdsourcing är att samla ihop någonting med hjälp av många personer, gärna genom ett community. Något svenskt ord finns inte, även om många har försökt, men bästa översättningen tycker jag är “mångsamarbete”. Det mest kända exemplet av crowdsourcing av innehåll är förstås Wikipedia, en av världens största webbplatser och en självklar etta i miljontals Googlesökningar.
“Vad kan vi hjälpa till med?”
Några fördelar med crowdsourcing av innehåll:
Prisvärt och autentiskt innehåll
När andra skapar innehållet åt dig minskar förstås kostnaderna, även om du får räkna med en del jobb runt. Innehållet blir även (oftast) autentiskt eftersom det inte finns några mellanhänder mellan innehållet och producenten.
Nya röster och infallsvinklar Alla i din målgrupp har olika bakgrunder och erfarenheter och med crowdsourcat innehåll har du större chans att träffa mitt i prick hos flera. Ett diversifierat språk och ämnesval är även bra för dina Googlepositioner.
Ökad distrubition och ny publik
De som skapar innehåll åt dig kommer med stor sannolikhet vilja berätta för andra om det och plötsligt får du tillgång till en mycket större publik som förhoppningsvis blir nyfikna på dig.
Skapar relationer
Crowdsourcing engagerar din målgrupp, knyter dem närmare dig och sätter de som vill i strålkastarljuset.
Bygger ditt eget varumärke Att andra experter aktivt vill förnkippa sig med dig och ditt företag påverkar ditt varumärke positivt.
Innehåll som du skapar baserat på tips från målgruppen
Du får in tips och contentbidrag från dina läsare och skapar innehåll av det. Några sätt att få in tips är att aktivt be om det i sociala medier eller i slutet av ditt vanliga innehåll samt ha en tävling eller utmaning. Exempelvis när Scania frågade sina Facebooksfans om tips på bränslesnål körning och gjorde en artikel av svaren eller Airbnb som skapade en kortfilm av sina kunders 6-sekunders Vinevideos.
Innehåll skapat från utvalda experter
En annan metod är att aktivt ta kontakt med personer som du vet kommer tillföra kunskap och auktoritet och be dem att bidra med innehåll. Det görs ofta i artiklar som “7 experters bästa tips om xxxx” eller “Framtiden inom xxxx enligt 5 experter”. I bästa fall är det en win-win-situation där du får bra innehåll och förstärkt auktoritet och experterna får tillgång till din publik och känner sig utvalda. Här har bloggaren Markus Welin bett 13 kommunikationsexperter att ge varsitt tips till unga och här är fem experters spartips inför en amerikansk collegeutbildning. För mer tips om hur du hittar och kontaktar experterna så kan jag rekommendera den här guiden av Matthew Woodward.
Fristående innehåll av målgruppen Du kan även låta andra fritt skapa och publicera innehåll, utan att först moderera och publicera i dina egna kanaler. Sen kan du samla ihop innehållet på något smart sätt till exempel med en hashtag, Pinterestboard, Youtubelista eller något annat som passar. Det gäller att trigga folk att skapa innehåll genom att motivera dem och göra det enkelt att vara med. Det kan du göra genom att till exempel utmana dem intellektuellt och kreativt, erbjuda tillgång till din publik eller höjd status, ha en tävling eller kanske ge något form av pris eller produkt.
Några saker du kan göra idag:
Gör en lista på stora namn i branschen och ta reda på deras mejladresser.
Kom på ett ämne som passar bra in i din content marketing.
Skriv ett trevligt och inbjudande mejl (eller använd ett Google Drive-formulär) och skicka till dina utvalda experter.
Skriv artikeln och meddela de medverkande när de är klara.
I övrigt ska du fråga dig själv om du kan engagera målgruppen mer genom att ställa frågor, ha undersökningar eller tävlingar.
Bonuskunskap: En annan typ av crowdsourcing är crowdfunding, att publikt (oftast via webbsidor som Kickstarter.com eller Fundedbyme.se) samla in pengar till ett projekt från många människor är en mångmiljardindustri. Många blandar felaktigt ihop dessa två.
Vi börjar med att upprepa de sex saker som bör finnas med i lösningen som du väljer:
Arbetsflöde
Idébank
Tillgänglighet
Användarvänlighet
Möjlighet att tagga och kategorisera
Notifikationer och fördelning av arbetsuppgifter.
Baserat på egna erfarenheter och frågor i diverse onlinegrupper så känner jag mig rätt säker på att Microsoft Excel är det vanligaste verktyget som företag använder för sin contentprocess, ofta tillsammans med att lägga filer på en server, Google Drive eller Microsoft OneDrive. Det är inget fel med det, men med webbverktyg dedikerade till planering och samarbete går det att effektivisera processen bättre. Excel eller Google Documents är ett bra komplement för planeringen, men det primära arbetsverktyget bör vara ett av de webbaserade verktyg som jag kommer nämna nedan (eller liknande).
Gratisalternativet: Webbverktyget Trello
Gratisverktyget Trello (finns även som betalversion) är ett snyggt, enkelt och funktionellt sätt att samla ihop contentprocessen. Trello är sannolikt ett av de mest använda webbverktygen för contentprocessen i Sverige.
Verktyget är uppbyggt på ett sätt som efterliknar en tavla med kolumner och Post-it-lappar. Det bästa är att själv experimentera med vilka kolumner som behövs, men se till att ha en idébox, märka ut var i contentprocessen varje del av innehållet befinner sig (t ex research- eller korrekturstadie), ha med en veckoplanering och vem som gör vad.
Ett exempel på upplägg som jag ofta använder med idébox, att göra-lista, veckoplanering, guidelines och förbättringsförslag.
Varje “innehållskort” har många möjligheter till att taggas upp för saker som kanalval, målgrupp, ansvarig, ämne m.m.
Billiga alternativet: Coschedule
Coschedule har slagit contentvärlden med häpnad och rekordsnabbt etablerat sig som en ledare i kategorin prisvärda, enkla och snygga planeringsverktyg. Coschedule är det verktyg som jag själv rekommenderar till de flesta företag, speciellt de med WordPress som teknisk plattform.
Coschedule är till skillnad från Trello, Microsoft Excel och andra planeringsverktyg egentligen främs ett publiceringsverktyg. Istället för att gå in på flera olika ställen för publicering på blogg och i sociala medier så görs allt från Coschedule. Det finns även smarta kopplingar till Google Drive och Evernote där hela teamet till exempel kan förvara och arbeta med gemensamma filer, bilder och textdokument.
Så här ser Coschedule ut med blogg, LinkedIn, Twitter och Facebook samlade på samma ställe.
Dyrare varianter
Det finns förstås även mer avancerade och dyra verktyg, men de kommer jag inte gå in på i den här bloggposten. Gemensamt för dessa verktyg är att du oftast får hjälp med att sätta upp din process. Det är dessutom allt vanligare att stora aktörer som Adobe och Oracle har en större samling verktyg för andra ändamål som arbetar bra tillsammans. Några av de största på området är Oracle Content Marketing, Kapost, GatherContent och Percolate (Jag själv har bara arbetat med GatherContent, som jag kan rekommendera)
Din tur att berätta: Hur organiserar du din contentprocess?
Du har din content marketing-strategi, din organisation och ansvarsfördelning klar. Hur gör man nu då? Hur samlar man ihop idéer, arbetsflöde och publiceringsschema? Vilka program eller system använder man? Jag kallar det contentprocessen och hur man gör ska jag försöka beskriva nu.
Det är bäst att säga det direkt: det finns ingen “one size fits all-lösning” för att organisera din content marketing, det är för många olika moment och förutsättningar som spelar in. Men genom att veta vad du ska leta efter så har du större förutsättningar att lyckas få till ett bra upplägg.
Företaget Curatas samling av verktyg för content marketing, ett myller av val…
De viktigaste sakerna för en fungerande contentprocess
I contentprocessen står innehållet i centrum, inte kanalval. I praktiken innebär det att en innehållsidé (till exempel en intervju, en guide eller ett kundcase) planeras och därifrån skapas olika typer av innehåll för olika kanaler. En intervju kan publiceras i sin helhet på en blogg, fem citat i fem tweets, en inspirerande bild med text på Facebook och några meningar med länk till artikeln på LinkedIn. Information om allt detta och vem som gör vad ska finnas i din contentprocess. Här följer några viktiga saker att få med i din contentprocess och senare kommer jag visa hur det kan se ut i praktiken.
Arbetsflöde
Du behöver på ett tydligt sätt kunna följa ditt innehålls väg från idé till publicering. Det är extra viktigt när flera är inblandade i olika delar av processen och gör det lättare att få överblick och få alla att känna sig delaktiga. Här använder företag till exempel whiteboards, Exceldokument, eller ett webbverktyg.
Idébank
Ett ställe där idéerna samlas låter simpelt men glöms överraskande ofta bort. Alla ska kunna lämna idéer och gärna se om deras bidrag förverkligas. Olika alternativ är ett ställe på intranätet, en mejladress, förslagslåda, muntligt till contentteamet, post-it-lappar på en tavla, Exceldokument eller en webbtjänst. Bäst är att ha en plats för idéer i ditt arbetsflöde, gärna där andra kan rösta på eller “gilla” idén. Då blir det tydligt vem som stod för idén även efter publicering och den personen känner sig inkluderad.
Tillgänglighet Alla inblandade ska ha tillgång till contentprocessen. Störst tillgänglighet blir förstås när processen och arbetsflödet finns i en webbtjänst. Många föredrar ändå en analog whiteboard, ett arbetssätt som alla är vana vid och förstår, och det fungerar bra när alla befinner sig på samma plats. Överskådligheten i whiteboarden är annars dess stora styrka, men med en stor skärm kan samma känsla uppnås.
Användarvänlig
Din contentprocess måste vara användarvänlig. Ett Exceldokument som bara kan nås genom två inloggningar på intranätet eller en gammal webbtjänst med krångligt gränssnitt skapar frustration och friktion. Då börjar folk skicka mejl istället eller göra sina egna planeringsdokument och då är hela contentprocessen bruten. När jag byggt upp contentprocesser utgår jag från vad som redan funkar och försöker efterlikna det. Har ditt företag redan era marknadsaktiviteter i ett Exceldokument som alla har uppe jämt? Haka då på din contentprocess där med några extra fält. Använder flera medarbetare redan ett planeringsverktyg som Trello eller Asana? Bygg då upp contentprocessen där.
Möjlighet att tagga eller kategorisera
Till varje publicering ska du kunna precisera vissa saker. Du måste kunna markera saker som var innehållet ska publiceras, vem som ska skapa och publicera, målgruppen, budskap, kontaktperson och call to action.
Notifikationer och fördelning av uppgifter De flesta webbtjänster har någon form av notifikationer när något uppdaterats i systemet och möjligheten att dela ut arbetsuppgifter. Annars blir det lätt många mejl fram och tillbaka där viktig information kan gå förlorad eller inte göras tillgänglig för alla.
Att skapa innehåll är troligen en bisyssla för de flesta experterna som du vill intervjua eller använda för din content marketing, så du måste acceptera att alla inte är lika entusiastiska som du. Men det finns knep för att göra dem mer delaktiga.
När du identifierat vilka experter som finns tillgängliga och hur samarbetsvilliga de är så är nästa steg att integrera och involvera dem i ditt contentarbete. Du kan även försöka höja experternas involveringsgrad med målet att få så många innehållsleverantörer som möjligt.
Här är några sätt att få experterna på din sida:
Ge dem tid. Ett vanligt problem är att innehållsskapandet blir något som staplas ovanpå expertens ordinarie arbetssysslor. Det är en dålig förutsättning för att göra ett bra jobb. Hjälp därför experten att göra innehållsarbete till en del av hens ordinarie arbetsuppgifter genom att prata med cheferna.
Peppa och coacha. Alla är olika duktiga innehållsproducenter och behöver olika grad av redaktörshjälp. Lär känna dina experter för att förstå hur du kan peppa dem på bäst sätt. Vissa vill ha full kontroll över sitt material från ax till limpa, vissa vill bolla idéer kontinuerligt, medan andra föredrar att leverera halvfärdigt innehåll som redaktören vässar till. Peppa hela vägen och coacha de som vill.
Låt experterna skina. Lyft dina experter! Ta bra bilder på dem, länka till deras sociala medier och låt dem gärna ha en egen plats på webbplatsen med mer information om dem. Det är roligt (tycker de flesta) att se sig själv ta plats ordentligt och det visar att ditt företag verkligen tror på sina medarbetare.
Lär dem sociala medier. Visa hur de själva kan arbeta med sociala medier för att sprida sitt innehåll i sina egna kanaler. Det är kul med direkt feedback och ger bra spridning för innehållet. Jag har tidigare bloggat om tidningen Dagens Samhälle som har krav på Facebooknärvaro hos sina krönikörer. Så långt behöver du inte gå, men visa gärna fördelarna.
Dela varandras innehåll. Det är tråkigt att skapa innehåll när det känns som ingen bryr sig. Stötta varandra genom att dela, gilla och kommentera varandras innehåll och uppmuntra resten av företaget att göra detsamma. Ha ett ställe på intranätet där även all extern kommunikation flödas in.
Redovisa resultaten. Om du inte får en specifik fråga om att redovisa all statistik så kan det vara värt att vara lite selektiv här för att hålla uppe humöret på alla inblandade. Fokusera på de positiva resultaten och återkoppla direkt, det negativa kan du analysera själv och återkoppla tillsammans med förbättringsförslag.
Kom överens om individuella inlämningsrutiner. Hur bra du än planerar så kommer de som ska lämna texter och annat material inte alltid leverera i tid. Du eller den som sköter inhämtandet av material kommer därför få hjälpa till med påminnelser och tjat. Idealiskt borde alla kunna sköta sin egen planering och leverera i tid, men av erfarenhet vill jag påstå att det sällan fungerar så, av olika skäl. Min lösning har varit individuella inlämningsrutiner där jag helt enkelt kommer överens med de som har dålig leveranssäkerhet när jag ska skicka påminnelsemejl under arbetets gång, detta för att undvika onödigt tjat och dåligt samarbetsklimat.
Hitta varje experts “sweet spot”. Om du kan entusiasmera de som ska skapa innehåll så är mycket vunnet. Men innehållet måste forfarande vara relevant för både ditt företag och din målgrupp. Utmaningen blir att hitta den punkt, kallad “sweet spot”, där din målgrupps intressen, ditt företags behov och innehållsproducentens passion möts. Lättare sagt än gjort, men den som lyckas kan räkna med ett rejält lyft i produktionstakt, kvalité och samarbetsvilja.
